Svenskt rättsbistånd Det totala anslaget för Sveriges utvecklingssamarbete år 2002 uppgår till ca 15 miljarder kronor. Av den totala biståndsramen handhar det svenska bi- ståndsorganet Sida ca 75 % dvs. dryga 11 miljarder kronor. Den resterande delen av biståndsramen går åt för att finansiera olika multilaterala organ samt enskilda organisationer. Generellt sett har det svenska utvecklingssamarbetet inom rättsområdet haft relativt begränsad omfattning, med undantag för samarbetet med Central- och Östeuropa. I syfte att stärka den svenska resursbasen, förbättra den politiska förankringen av samarbetet och få till stånd samordning av arbetet på rättsområdet mellan de rättsvårdande myndigheterna i Sverige, tillsattes Kommittén för utvecklingssamarbete på rättsområdet (KUR) i december 1996. KUR-kommittén lämnade i mars 1999 ett slutbetänkande (SOU 1999:32) där rättsväsendet och stärkandet av rättsstatens funktioner angavs som särskilt prioriterade områden i Sveriges utvecklingssamarbete i framtiden. Demokrati och mänskliga rättigheter skulle utgöra centrala och genomgående inslag i detta utvecklingssamarbete. Under våren 2001 konstaterade regeringen en ökning i efterfrågan på svenskt rättsväsendes deltagande i internationellt samarbete för att stärka rättsstaten i andra länder. Då denna efterfrågan förväntas öka väsentligt under de när- maste åren gav regeringen Justitiedepartementet och de centrala myndighe- terna inom rättsväsendet i uppdrag att utveckla rättsväsendets förmåga till deltagande i internationellt utvecklingssamarbete. Samtidigt tillsattes en ut- redning för att utreda försörjning av domare och åklagare till internationella insatser m.m. Utredningen, som redovisade sitt uppdrag i januari 2002 (Ds 2002:1), föreslår resurstillskott till domstols- och åklagarväsendena mot- svarande femton heltidstjänster, tillskapandet av centrala stödfunktioner inom Domstolsverket och Riksåklagaren samt uppbyggnad av resursbanker med lämpliga uppdragstagare inom respektive myndighet. Utredningen betonar vikten av bra anställningsvillkor för dem som deltar i internationella uppdrag och lämnar förslag till lagändringar. Samarbete mellan rättsväsendets myn- digheter och företrädare för advokatkåren och andra inhemska aktörer t.ex. inom utbildningssystemet, framhålls också som viktigt. Av Sidas totala insatser år 2000 kunde drygt 2 miljarder hänföras till insatser som direkt berörde demokrati och mänskliga rättigheter. Rättsområdet ingick som en integrerad del av dessa insatser med ca 120 miljoner kronor motsva- rande drygt 5 % av biståndet inom området demokrati och mänskliga rättig- heter. Med insatser på rättsområdet avses de insatser som är ägnade att förbättra rättstatens utveckling och där mottagaren är en institution inom rättsväsendet eller utbildningssystemet. Insatserna består bl.a. av stöd till lagstiftningsarbete, justitieministerier, polis, åklagare, domstolar, fängelser, advokatsamfund, juristutbildning och ombudsmannainstitut. Insatserna inne- fattar även stöd till andra generella förbättringar av det juridiska systemet och stöd till det civila samhället för att ge det möjlighet att ställa krav på och agera påtryckningsmedel vid genomförandet av juridiska reformer och för- bättringar av det juridiska systemets tillgänglighet. Under perioden 1998-2000 ökade Sidas insatser på rättsområdet med mer än 100 procent. Det svenska stödet på rättsområdet omfattar ett flertal olika typer av insatser från rättshjälp via barfotajurister i Sydafrika och byggandet av enkla dom- stolslokaler och domarbostäder på landsbygden i Nicaragua till utveckling av förvaltningsdomstolar i Moçambique och bidrag till lagstiftning inom olika samhällsområden i Vietnam. I Sydafrika, Centralamerika, Palestina och framför allt i Central- och Östeuropa har stödet varit inriktat på uppbyggnad och utveckling av polis- , åklagar- och domstolsväsendet. Bland de länder i syd som erhållit mest stöd inom rättsområdet finner man Sydafrika och Vietnam men även Laos och Tanzania. I länder som Rwanda och Burundi har insatserna koncentrerats på krigsförbrytelser och fångar. Rättsområdet har varit ett nyckelområde i det omfattande samarbete som sedan 1989 har drivits med Central- och Östeuropa. Insatserna under de första årens samarbete hade tonvikt på utrustningsleveranser för att moder- nisera samarbetsländernas organisation främst inom polisområdet. Från 1997 har emellertid insatserna ändrat karaktär med större inriktning mot kunskaps- överföring och utbildning. I juni 1998 presenterade KUR-kommittén i ett del- betänkande (SOU 1998:86) sina förslag till hur det svenska internationella rättssamarbetet skulle intensifieras i Central- och Östeuropa. I enlighet med betänkandet har rättssamarbetet under perioden 1999-2001 i huvudsak in- riktats på att underlätta för kandidatländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen att bli medlemmar i EU och på att öka rättssäkerheten och minska brottsligheten i Sveriges närområde. Det mest aktiva och hittills framgångs- rika samarbetet återfinns på den operativa nivån t.ex. inom direktsamarbetet mellan fängelser, domstolar och mellan åklagar- och polismyndigheter i Sverige och de baltiska länderna. Myndigheter som hittills har engagerat sig i rättssamarbetet är Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket, och Kriminalvårdsstyrelsen. På senare tid har även Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten bidragit med insatser. Av regeringens proposition (prop. 2000/01:119) framgår att huvudinriktningen för det svenska utvecklingssamarbetet på rättsområdet i Central- och Öst- europa, under perioden 2002-2003, är att främja EU-anpassningen i kandi- datländerna samt – vad avser Ryssland, Ukraina och Vitryssland – att främja systemförändringar och integration i europeiska samarbetsstrukturer och att främja relationerna med Sverige. I samband med att kandidatländerna i när- området uppnår medlemskap i EU kommer samarbete med Ryssland och Ukraina att undersökas. Ryssland har uttryckt intresse av att inleda ett rätts- samarbete med Sverige och Kriminalvårdsstyrelsen deltar sedan november 2001 i ett Sida-finansierat utvecklingssamarbete med Ukraina. Inom ramen för det svenska rättssamarbetet i Central- och Östeuropa skall resurser även satsas på bekämpning av internationell brottslighet såsom människohandel och organiserad brottslighet.